Familjen MEMA

Vi bestämde oss kl 12 medans vi käkade frukost/lunch och lämnade vår bostad 14. Första etappen var att lämna pussekillen till annas föräldrar i stugan utanför Kalix. Väl där så tog vi oss en kopp kaffe innan färden gick vidare mot Kiruna. Det var 28 mil genom skog och byar med mer eller minre finskklingande namn såsom Morjärv, Hakkas, Svappavaara och så vidare. Vi funderade på att stanna efter vägen men det blev lite som vi hade vär tur med vädret 2, man vill få lite mil bakom sig ;=) Så jag fortsatte trots milda klagomål från resten av passagerarna. 20.30 var vi framme i Kiruna och efter att ha frågat två personer så hittade vi fram till vandrarhemmet vi skulle bo på. Då återstod bara att hitta någonstans att käka sen middag på. Nu visade det sig att de flesta ställena stängde 21.00 så vi fick iallafall en skön promenad i Kiruna centrum. Nu hade vi turen att det fanns en restaurang i direkt anslutning till vandrarhemmet som serverade högklassig mat till 23. Anna o jag bestälde oxfilé Oscar med baconinlindat sparris och potatisgratäng, barnen valde pannkaka med sylt. Just innan 24 så åkte vi till slalombacken för att se den berömda midnattsolen, vi fotade varandra med solen i bakgrunden innan vi senare drog tillbaka för att sova.

Sängarna/madrasserna var väl så bra som man kan begära av ett vandrarhem för 530 kr för 4 personer. Jag somnade fort även om jag sov som en kratta. klockan 8 ringde väckaren så vi skulle hinna käka hotellfrukost och fortsätta vår resa till NER till Haparanda och IKEA som var vårt mål för dagen. Det var varmare den dagen och vi tog dessutom en annan väg. Vi valde att åka efter Tornedalen istället för samma väg tillbaka, Vi passerade metropolerna Vittangi, Masungsbyn, Lovikka där den berömda vanten tillverkades. Nu fanns där bara en stor jävla lovikkavante att beskåda eftersom dom som stickar vantarna blivit för gamla o gaggiga. Men än är det inte dött, bara flyttat. Vi passerade även Pajala där vi köpte oss varsin glass för att svalka oss, värmen var besvärande när man inte har ac i bilen. I lilla NY(Övertorneå) käkade vi en sen lunch innan vi fortsatte på vår väg mot mer civiliserade trakter som IKEAland. Kukkola passerades av bara farten innan vi äntligen var framme i Haparanda. Vi gick in på IKEA utan att ha en endaste lista på vad som skulle inhandlar till skillnad från förra gången  när vi ensamma betalade 3st IKEA anställdas lön, inklusive arbetsgivaravgifter. Nu strosade vi bara på o utbrast med jämna mellanrum ”Åååå…En sån behöver vi” eller ” Den här fanns inte förra gången vi var här, den köper vi”

Nu var det lite folk och ingen stress över att hitta allt vi inte sökte eftersom vi inte letade så blev det BARA en sån där blå kasse som vi fyllde, och den kostade oss ENDAST 1200 spänn!!

Sen som grädde på moset så körde vi tvärt över till Finland oxå till flickorna stora glädje, att vi var på den finska sidan i ca 45 sekunder var mindre viktigt.

Sen drog vi vidare till annas föräldrar för att hämta Nerokillen och få i oss middag, flickorna tog igen hela dagens missande av badande. En sen middag med trevligt sällskap så tog vi beslutet att köra vidare eftersom det var svalare.

Klockan 24 var vi hemma och barnen gick direkt till sängen, vi packade ur bilen och tog oss en snabbdusch innan även vi vek in årorna 36 timmar o 115 mil senare.

Trötta men glada över att ha gett barnen ett bra semesterminne.

Nu är vi hemma igen, 115 mil och 36 timmar senare. Det har varit en rolig resa i ”Wild and Crazy´s” tecken. Barnen sover och vi vuxna ska ta en dusch innan sängen ska sovas, pussekillen har fått sin kvällspromme.

Alla är glada men trötta och imorgon ska vi ta det lungt och sola.

Midnattsolen

Vi drar till Kiruna!

Vi satt vi den extremt sena frukosten o surrade på om allt och ingenting, ni vet sådant vanligt frukostsnack man har när alla är samlade vid matbordet. När vi pratade om åska så sa Anna:

-Jag har aldrig varit i kiruna, och även fast jag varit runt i alla städer via hundtävlingar så är kiruna en vit fläck för mig.

-Då far vi till kiruna, sa jag.

-Allvarligt? Frågade flickorna o anna i en kör.

-Jamenvisst….Har du aldrig varit där så ska vi dit. Vi har ju semester.

Tjohalian var fortfarande skeptisk och tog till det allvarligaste löftet hon kom på.

- Tummis?

-Jajjamänsan, tummis.

När alla förstod att jag var allvarlig så blev det stort jubel vid matbordet.

Så nu är det spikat. Hoppas bara att det finns sovplats åt oss där

För nu drar vi till kiruna.

Idag så väcktes jag av skönsång av min familj när de kom in med fika på sängen och en massa presenter. Jag fick en trädgårdstrimmer, CD-spelare till verkstaden, en AIK tandborste, tvål till mitt fagra ansikte, sockar, den hett efterlängtade serien Kampen om Colorado som jag såg som barn och fortfarande tror är bra. Den tillsammans med Shogun, Machahan, Rötter och Törnfåglarna är serier som varit bra även när jag sett dem som vuxen.

Sen for jag o min älskade sambo till La Stada och hämtade den 20 bitar stora smörgåstårtan, mutan för att få folk att komma och gratta mig.

Syrran var först ut, hon hade ingen present utan tyckte att hennes uppenbarelse var present nog till mig. Sen dök min ömma moder upp tillsammans med Späckhuggar´n. De hade med sig en skitfin tavla och ett fotbad med massage o bubbelfunktion, tidigare i månaden fick jag dessutom ett par gåriktiga skor av ”massai” stuk. Tavlan hade jag o anna sett på auktionen här i samhället för en sisådär 2 månader sedan men vi hade inte tid att sitta där tills den ropades ut. Min ömma moder var då där o vi bad henne bjuda på den åt oss. Hon ringde senare o sa att den hade gått för alldeles för mycket pengar men hade då i lönndom ingått i maskopi med min sambo. Trots all denna svekhet så blev jag jätteglad över den, nu återstår det lite småfix på ramen och ett bra ställe på en av våra väggar.

En barndomskamrat tittade oxå in som hastigast och lät sig väl smaka av tårtan och surrade bort en stund innan han var tvungen att fara hem o fixa käk till sonen.

Sedan dök svägerskan d.y upp och smakade på den goda smörgåstårtan och surrade bort en bra stund, presenten skulle jag få när svägerkan d.ä med svåger och barn. Tillsammans hade de köpt ett AIK grillförkläde med grillvante till mig. Med detta i min arsenal så kommer mitt grillande kött om möjligt smaka ÄNNU bättre, för ni som inte smakat min grillning kan jag säga att ingen ännu använt ett svagare uttryck än ”Fantstiskt” när det gäller grill+mat+Mikke.

Sen kikade Eva och Putte förbi med sina akrobater till barn. Dessa ungar saknar fullständigt rädslan att dö. När dom studsade på mattan så gjorde dom volter och skruvar som man bara trodde att vältränade gymnaster klarade av. Respekt säger jag bara. 4 Trisslotter fick jag varav 2 var vinster, så inom en snar framtid ska jag lämna in dessa mot 3 nya Trissloter. Vinner jag mer än 100.000 på dessa så är 10% av vinsten öronmärkta till dom, en bra deal för oss båda tycker jag.

Svärfar och svärmor ringde och sjöng för mig från kalix, deras skönsång var rörande. De kommer förbi i slutet av veckan från stugan med en present.

Sist men inte minst så kom  A-M och Matte förbi med en fredskalla med kruka. Det blev ytterligare lite fika och trevligt surr innan dessa löneslavar med 4 veckor kvar till semestern var tvungen att vika in årorna för att kunna uppbåda kraft och ork för att ta sig upp imorgon bitti för att jobba. Nu är dagen när jag blev 26 för 11e gången över och jag tackar på detta sätt alla som varit här och gratulerat mig, ringt eller messat/MSN:at mig oxå.

Tack!

I afton for jag iväg själv för att fiska in den nya hatten, den gamla har jag som ni tidigare läst lyckats rappla bort. Jag fick 5 hugg men ingen av fiskarna lyckades jag landa i båten, nu var det inte hela världen eftersom den ändå inte hade räknats i tävlingen. Men det positiva i kråksången var då att det högg till skillnad från förra gången.

Nu är klockan över 24.00 och jag är nu officiellt 26 för 11:e gången. Jag hade velat fylla 21 för 16:e gången men Anna vill inte ha så ungt lammkött sa hon.

Hur som helst så är jag jävligt gammal.