Familjen MEMA

Födelsedagen är över och FiaLottan har firat sin 10-årsdag med pompa och ståt, med skönsång på morgonen, fika på sängen och presenter att öppna.

Jag hämtade henne efter skolan för en tur in på stan där hon skulle få vara med och välja sin födelsedagspresent, en mobiltelefon. Beslutsångesten slog dock till och vi fick lämna stan utan mobiltelefon. Hon måste fundera och har inte tänkt ta några förhastade beslut. Hade jag inte fött henne alldeles själv den där kalla natten för 10 år sedan så hade jag varit säker på att mellansyster varit modern. Mellansystern tar inte heller några förhastade beslut. När hon väljer mobiltelefon hinner de sluta säljas innan hon gjort sitt val. Jag hoppas att FiaLottan är något snabbare.

Under kvällen fylldes stolarna runt matbordet av glada familjemedlemmar som ville fira FiaLottan. Hon är nu rikare än någonsin och har mer Hannah Montana-saker än någon annan i världen. (nästan i alla fall). När hon lade sig var hon nöjd med dagen trots att den gått alldeles för fort.

Nu håller jag på att dö i soffan. Effektiviteten på jobbet och i hemmet har tagit ut sin rätt. Jag vet inte ens hur jag ska ta mig till sängen. Skottkärra vore ett alternativ, tyvärr sitter den fastfrusen och översnöad i de knappa 20 minusgrader som härjar därute.

Det är vinter nu, jag har två arbetsdagar kvar och om en vecka är det jul.
Underbart

Blir det aldrig tårta snart…
 

Önska dig något FiaLottan, alla ljusen blåstes ut

Klockan är nu 23.24 och för tio Ã¥r sedan hade jag en timme kvar av kamp. Allt som kan sägas om detta är redan sagt.  Om skillnaden mellan dÃ¥ och nu. Om natten som förändrade allt. Blogginlägg frÃ¥n natten före FiaLottans födelsedagar. Allt är skrivet, sÃ¥ jag skriver inte nÃ¥got mer om det.

Jag minns  däremot när jag fyllde 10 Ã¥r. I mina föräldrars bekantskapskrets avlöste jubilarerna varandra. DÃ¥, i mitten pÃ¥ 80-talet var det inne att klä ut sig till skrämmande gubbar/gummor och sedan kidnappa varandra till en trevlig fest.

Jag minns den bisarra känslan då ett gäng skräckinjagande hemskheter intog vårt hem och satte sig vid vårt bord. Alldeles tysta, utan ett ljud satt de där medan mina föräldrar försökte få igång ett samtal. Så här i efterhand kan man tycka att firandet var något märkligt, men det var 80-tal och allt skulle vara lite extra, lite mer speciellt, det vill säga så lite 70-tal som möjligt.

Mitt i allt detta fyllde jag 10 år. Jag tyckte självklart mig också ha förtjänat att firas på detta speciella och absurda sätt. Jag var väl också jubilar? 10-årsjubileum som människa?

Jag fick inget sådant firande utan vanlig tårta och presenter, precis som alla andra födelsedagar. Jag visste inte då att jubileum skedde då det var tredje gången gillt. Hade jag vetat det så hade förmodligen världen fått höra en lång utläggning om världens orättvisor.

Imorgon fyller FiaLottan tio Ã¥r.  Hon är lyckligt, eller olyckligt omedveten om utklädda gubbar som ibland kunde dyka upp där man minst anade det. Hon är klokare än vad jag var dÃ¥. Hennes humör fÃ¥r henne inte att göra eller säga saker som hon sedan mÃ¥ste Ã¥ngra. Jag fick göra det ibland när mitt rättspatos överröstade mitt förnuft.

Däremot tror hon sig vara precis lika stor som jag var då, det vill säga i princip vuxen. Jag tror faktiskt att jag kände mig vuxnare som tio-åring än vad jag gör idag. Varje år gjorde att man var äldre än någonsin, då var ålder någonting att sträva efter.

Nåja, födelsedagspresenterna står framme, huset är städat och vi är redo för att påbörja 3 veckors festligheter, födelsedag, julafton och nyårsafton. Först börjar vi med firandet av världens bästa FiaLotta.

Fotosession med två rockstjärnor – Check
Uppesittarkväll med mor och syster – Check
Pepparkaksbak med familjen- Check
Luciafirande för Tjohalian – Check
Luciafirande för FiaLottan – Check
Födelsedagskalas för FiaLottan – Check
Födelsedagskalas för väninnans barn – Imorgon
Hockey med sambon – imorgon
After work med jobbet – Fick tyvärr prioriteras bort den här gången
Godistillverkning – Söndag

Jag har funderat över något annat jag kunde ha prioriterat bort under veckan men hittar ingenting. Tjohalian åker till sin mor på Måndag och jag vill hinna med så mycket som möjligt då vi har henne hemma. FiaLottans födelsedag hade jag kunnat planera annorlunda, men det är lite sent påtänkt så här tio år i efterskott.

Bokkvällen med mor och syster var som en stilla fägring mot den senaste tidens intensiva hemliv och hockeyn vill jag inte missa för allt i världen.  Godistillverkningen har jag längtat efter sedan jag var barn och morgondagens födelsedagskalas ska bli otroligt trevligt i goda vänners lag.

Veckan har varit stressig men just ikväll känner jag en enorm harmoni. Allt har gått bra och ikväll har strålande glada barn rumlat runt i huset. Just nu fnittrar tre tjejer i bastun och snart ska madrasserna bäddas ut i gillestugan.

Till sist vill jag tända ett ljus för en person som hastigt gick bort i natt.
Vila i frid

Jodå, jag vet att jag inte bloggat på väldigt länge för att vara mig. Men livet rusar på och både jul och födelsedag stundar. I Måndags agerade jag modefotograf. Lillasyster och hennes väninna kom hit och fixade upp flickorna till rockstjärnor. Sedan fick de posera i coola poser medan jag fotade så att det bokstavligen blixtrade från vårt hus. Anledningen till denna fotosession är en hemlighet. Det är ju jul, vet ni..

Igår följde jag mamma och mellansyster på uppesittarkväll på Bokia. Maud Webster höll en intressant föreläsning om Sicilien, sedan fick vi handla till rabatterat pris. Mina inköp är också en hemlighet, det är ju jul, ni vet.

Ikväll har familjen mema haft sitt årliga pepparkaksbygge. Mikke var med för första gången och resultatet blev därefter. För det första så förvandlades traditionen till en tävling. Detta är nämligen det bästa sättet för att få Mikke att gå in för något med djupt engagemang och entusiasm. Lagen uppdelades i vuxna mot barn och flickorna hade hysteriskt roligt åt Mikkes kreationer.

Så nu kära läsare – är det upp till er. Vem ska vinna slaget om memas snyggaste pepparkakshus?

Jag säger inte vilka som har gjort vilket pepparkakshus, men det är nog ganska uppenbart…

Hus nummer 1

Hus nummer 2

 

Arbetspasset blev inte lÃ¥ngt idag. Klockan 7 var jag där, klockan 10 stämplade jag ut efter att en ynklig dotter ringt mig och bett mig komma hem. Hon tog sig nämligen inte frÃ¥n toaletten, magen krampade eftersom nÃ¥gon form av magÃ¥komma hade härbärgerat sig i hennes kropp.  VÃ¥r lilla Fialotta fick inte vara frisk sÃ¥ länge. Lyckligtvis sÃ¥ brukar magsjuka ge med sig ganska snabbt.

Att vabba innebär alltid en dubbelbottnad känsla. Ã… ena sidan finns inget viktigare än att ta hand om sitt barn, Ã¥ andra sidan krymper den redan korta arbetstiden till ett alldeles för lÃ¥gt minimum.  Frustrationen lämnade mig dock när jag anlände till hemmet för att ta hand om den sjuka dottern.

Förutom detta så är världen vacker i sin vinterskrud. Jag älskar snö i December

Helgen är slut och vi har hunnit med en hel del. Vi har besökt stan två gånger. Den ena gången för att handla skor och vinterkläder till FiaLottan, den andra gången för att besöka skyltsöndan.

Första besöket blev dyrt  och generade en hel del diskussioner huruvida man ska ha snygga eller bekväma skor när man är 10 Ã¥r. FiaLottan ville ha stövlar med klack.  Det blev kängor med snörning…

Vid andra besöket höll vi på att frysa ihjäl eftersom det var hela 4 minusgrader ute. Det varma vädret har fått oss att börja likna sörlänningar. Normal skulle 4 minusgrader liknas vid värmebölja.

Vi har också hunnit med ett trevligt adventsfika hos mamma och pappa, vi har pyntat här hemma och bytt soffgrupp. Dessa bilder kommer senare.

FiaLottan hade sovfrämmande på Fredagen. Tjejerna fnittrade ikapp till sent på kvällen. Därför blev Lördagskvällen en lugn tillställning.

Jag jobbade en stund på förmiddagen och bad därmed Mikke att sköta alla hushållssysslor. Det skulle jag inte ha gjort. Han involverade FiaLottan i sin bäddningsstrategi. Efter att ha smusslas och musslat en stund i sovrummet kom de ut med skyldigt oskyldig min.

Det som oroar mig mest är att Mikke har överfört sitt sätt att spela oskyldigt anklagad. Ingen förstod vad jag pratade om när jag ännu en gÃ¥ng förklarade meningen med överkast. 

38 stycken återstår innan 2009 års kalender är komplett